Cascais

Tvättdag. Vi drog iväg från Lissabon till Cascais, Guincho camping, för att nollställa bilen och tvätta. Det senare blev lite nervöst då det regnade hela natten, men vi fick tillräckligt mycket uppehåll för att tvätten skulle torka.

Vi hann också med en promenad ner till stranden och de sanddyner som finns där, skyddade som ett naturområde.

Mitt i sanden växte också små blommor.

Grillkväll.

Lissabon

Vi står på en ställplats nere vid Torre de Bellem och minnesmonumentet över Vasco da Gama. Fem hundra år sedan hans död. Det är ingen tvekan att portugiserna är stolta över sina sjöfarare och upptäckare.

Sedan använde vi dagen att vandra runt och upptäcka stadsdelarna Baixa och Biarro Alto. Det var enkelt att ta sig in till centrum, spårvagn 15.

Poliser med Segway och Smart.

Forntidsminnen

Trakten runt Evora är fylld forntidsminnen, stensättningar och enskilda stenar som skapats för 7000 år sedan.

Den största av dessa är "Cromeleque dos Almendres" som är en stor stensättning. Om det är en gravplats eller har astronomisk bakgrund vet man inte idag. Människorna som gjorde det, var de bofasta eller jägare och nomader? Det är fascinerande att besöka den här typen av platser.

"Menir do Monte dos Almendres" är bara en enskild sten som eventuellt har samband med andra stensättningar.

Det är fridfullt bland korkekarna.

Plötsligt är träden gröna.

Capela dos Ossos

I katedralen Sao fransiscvo finns ett bönekapell solm byggdes upp på 1600-talet. Väggarna består av skallar och ben från 5000 munkar som man grävt upp. Något makabert, men tanken är att det ska mana till eftertanke och reflektion.

Texten ovanför entreporten säger, "Våra ben är här och väntar på dina".

Evora

Evora står på Unescos världarvslista. Vi står på en parkering söder om staden och starx utanför ringmuren.

Praca Giraldo, torget med en vacker fontän, som tagit vatten från den akvedukt som byggdes på 1530-talet. Delar finns fortfarande kvar norr om staden.

Redondo och Beja

Idag på morgonen besökte vi vinmuseet. Efter en kopp kaffe körde vi sedan till Redondos vinkooperativ för att köpa lite vin hem till sommaren. Vi hade trott att vi kunde få smaka på deras viner, men tyvärr inte. Vi fick gå på pris, det dyraste 3,50 euro. Några var billigare.

Redondo är också känt för sin keramik. Vi ficke en bra salladsskål med oss hem.









På vägen hit körde vi igår via Beja, huvudort i nedre Alentejo. Här är vete, oliver och kork viktigt. Det märktes också i det öppna jordbrukslandskap vi körde igenom.

Är det här Robin Hood hämtar sina pengapåsar på julafton?










Beja var huvudstad under Julius Ceasar. Då hette staden Pax Julia. Vi läste också att de stora gårdarna man far förbi är ett minne från romartiden. De här stora egendomarna ska ha bildats redan då.

Söndagslunch

Vi är kvar i Porto Covo. Passar på att äta en bra söndagslunch på Rest Miramar, som ligger ovanför den lilla fiskehamnen. Vi åt naturligtvis grillad fisk, Sea Bass.




Många husbilsåkare läser mycket böcker. Det är tungt att släpa med sig. Lite minskar bördorna genom att det är vanligt att kunna byta böcker på campingplatser.

Nu ser vi att det blir alltmer vanligt med läsplattor. De verkar fungera alldeles utmärkt även ute i solsken. Det är ju en miljö som surfplattan inte klarar så bra.

Porto Covo

Vi vaknar tidigt på morgonen till åska och kraftigt regn.

Vi fortsätter norrut utmed den Portugisiska västkusten. Här är det tätare mellan byarna och naturen är mycket mindre karg än den var när vi startade norrut igår.

Vi kör till Porto Covo, en liten genuin by starx söder om Sines. Kusten består av klippor med insprängda små sandstränder emellan.

Blandade bergarter.

Ställplatsen är nere vid stranden, ändå nästan mitt i byn, med sin gågata och det lilla torget.

Det kan vara skönt med skydd mot solen.

Strax före solnedgången sökte vi oss ner till vattnet, som så många andra. Det är skönt att sitta här på en bänk och bara njuta av bruset från havet. Det är Atlanten som kommer in här med full kraft.

Aljezur

Vi började dagen med att köra till Lagos. Vi ville uppleva det elvakaffe vi inte fick för två och och ett halvt år sedan. Det var då, under vår resa utmed atlantkusten, som råkade köra in i gamla stan och inte var säkra om vi kunde komma ut igen. Idag gick vi vägen som vi körde. Så dramatiskt var det nog inte, det fanns flera alternativ ut, även om något hade varit via en gågata.

Vi upplevde Lagos som en mysig stad, med mycket butiker och restauranger.

Mitt inne i stan ligger det en camping. Vi gick dit för att kolla. Det var ett gammalt militärt skyddsområde, och campingen vara bara öppen för f d militärer. Märklig ordning.

Nu står vi Aöljezur, en liten sömnig by, bara en kort bit upp efter Portugals västkust. Det är en bra ställplats. Först försökte vi med en strandby rakt ut härifrån, men där var husbilar förbjudna.

Under dagen har vi kört genom ett ganska öde landskap. Det kan inte bo många människor i det här sydvästra hörnet av Portugal.

Sagres

Ikväll har vi varit ute och ätit en pizza. Vi var trötta på att laga mat.
Vi har nu stått här i sex dagar. Under dagen åkte våra goa grannar norrut. Det var Yvonne och Sven-Gunnar från Göteborg. De har varit mysiga grannar, omtänksamma och alltid öppna för en pratstund. Vi hade gärna delat på en flaska vin och några ostar om vi bara varit i lite bättre kondition.
Ett annat friskt inslag är två andra svenska bilar med surfungdomar. I båda bilarna är det två unga familjer med två små barn var, som ligger ute på vintern och surfar. Båda kom hit från Marocko. Det dom gör idag kunde inte vi, men vi tar igen det på vårt sätt.
Sagres har varit ett perfekt ställe att tillfriskna på. Det är lugnt och stilla, och en otrolig utsikt från ställplatsen. Imorgon lämnar vi. Bilen är iordningsställd för nya äventyr. Vi ska bara fylla vatten på macken och bunkra på Inter-Marche.

Cabo de Sao Vicente

Vi är kvar på ställplatsen i Sagres. Det är lugnt och skönt, och en otroligt vacker utsikt från bilfönstret, men det är inte huvudanledningen. Det är Ullas tur nu med att ha tagit över förkylningen med hosta och feber.

Jag får cykla själv till nästa udde, då är jag så långt västerut det går att komma i Algarve. Här har det funnits ett torn eller en enkel fyr ända sedan 1515.

Plötsligt blommar det uppe på de här karga klipporna. Det är många sorters blommor, fråga inte vad de heter, låt oss vara överens. Vackert är det.

Sagres

Vilken fin ställplats! Visserligen ingen service, men vi kan ändå tömma toatank och gråvatten i en avloppsbrunn. Färskvatten kan man fylla på bensinstationen intill. Utsikten är bedårande, speciellt på förmiddagen när solen skiner på klippan Ponta de Sagres och havet glittrar. Nedanför oss ligger beachen Mareta, som ligger skyddad bland berghällarna. Skönt att njuta av den här miljön några dagar.

Här står fiskare på halvmeterbreda klippavsatser 60 meter över havet.

Här finns en fin fiskehamn.

Bland fiskeredskapen ligger de här lerkärlen. Undrar hur de används - är det någon som vet?.

Alvor

Lördagen den 17 mars 2012

Igår körde vi till Alvor, en liten pittoresk fiskestad. Vi upptäckte några husbilar alldeles vid sanddynorna bakom en vacker sandstrand. Här ställer vi oss över natten. N 37 07 23,1  W 08 35 40,5. 

Eftersom Arne är hostig och har lätt feber kan han inte uppleva den här lilla stadens charm. Här finns många restauranger vid hamnen och i den gamla stadskärnan. Engelsmän och irländare verkar ha satt sin prägel på stan, för här finns också många pubar. Ikväll är det "levande musik" på en del av dem. Hade varit kul att vara där. Vem vet, vi kanske återkommer i finare form innan vi drar hemåt.

Här finns vandringsleder, både upp på berget och på strandområdet.

Portimao

Vi lämnar Fuzeta för att köra västerut. Vi har ställt in GPSen på en ställplats i Ferregudo, en liten fiskeby precis före Portimao.

Vi tänker inte på att våra kartor inte indikerar A22 som betalväg, så vår kära "Ingrid" vill naturligtvis ta oss upp på motorvägen. När vi tjurnackat nekar hamnar vi på N274 i stället för det som varit normalt N125. Det visar sig vara ett lyckokast, vi kommer upp till ett mycket vackrare landskap norr om motorvägen. Här ligger det små prydliga samhällen, allt verkar mycket mer välstädat än det är närmare kusten. En positiv upplevelse av Portugal.

Det är en lite mulen dag. Vi får på oss en mindre regnskur, det enda regn vi haft sedan vi kom ner efter jul.

Ställplatsen i Ferregudo släppte vi, den låg för långt från själva samhället och kör i stället till en ställplats i Praja de Rochas söder om Portimao. Det är bara ett par hundra meter till en inbjudande sandstrand.

Det kostar 2 euro att stå här, på den största ställplats vi har varit på. Här står det minst 150 bilar.

Många stora bilar. Varför köper man en sådan här stor bil för mycket pengar och står här. Det kanske är för att det inte är så lätt att komma in med de här ekipagen på en vanlig camping.

Faro

Utflykt med tåg till Faro. Det är 25 km, biljetten kostar 2,10 euro ToR för oss pensionärer. Billigt.

Det blev en promenad på stan och lunch innan vi vände hemåt igen, en rejäl portugisisk fiskgryta. Rikligt med fisk och välsmakande.

Torget i gamla stan framför katedralen. De märkliga taken är en morisk eller arabisk uppfinning. De är gjorda så här för att vattnet ska rinna av snabbare vid häftiga regn.

Stationen i Fuzeta. Den är oftast obemannad. Man köper biljett på tåget.

Tågen är också tjusiga.

Fuzeta

Tog med kameran på promenad och tog några bilder på hus och annat i Fuzeta. Det här är en liten ganska primitiv stad med mycket blandad bebyggelse från olika tidsepoker, men vi trivs här, både i staden och på campingen.

Vi börjar med vår populäre slaktare. Lammkotletterna köpte vi inte här. Det var i saluhallen.